Kärnavfallets slutförvaring

Hem / Natur, Miljö & Klimat / Kärnavfallets slutförvaring

Detta beslut baseras på en bedömning av projektets säkerhet, miljöpåverkan, och acceptans i samhället.

Utmaningar

Tekniska och vetenskapliga hinder

Trots omfattande forskning återstår fortfarande utmaningar gällande långsiktig säkerhet och materialbeteende över tid.

Sista slutförvaret

Slutförvaret för långlivat avfall

Vid sidan av utbyggnaden av Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall och bygget av ett framtida kärnbränsleförvar planerar SKB även ett slutförvar för långlivat avfall.

Regeringen fattade den 27 januari 2022 beslut om tillåtlighet och tillstånd att bygga ett slutförvar för använt kärnbränsle. Denna process innebär etableringen av en slutförvaringsanläggning som är konstruerad för att hålla avfallet säkert isolerat över mycket långa tidsperioder. Det använda kärnbränslet som behöver isoleras i minst 100 000 år mellanlagras sedan 1980-talet i Oskarshamn (Clab) i väntan på ett slutförvar.

Under det följande skedet genomförs platsundersökningar av en eller flera platser, utredningar och samråd. Ansökan måste inkludera detaljerade tekniska specifikationer, säkerhetsanalyser, miljöbedömningar, och planer för samhällsengagemang.

Granskning och utvärdering

Regulatoriska myndigheter genomför en omfattande granskning av ansökan för att säkerställa att alla tekniska och miljömässiga krav är uppfyllda.

Läs mer under menyn Tillståndsprocess om slutförvar för använt kärnbränsle.

Vid driften av kärnkraftverk uppstår driftavfall som är låg- och medelaktivt. Det kommer att vara frivilligt för kommuner att delta i processen.

I Fud-program 2019 redovisades bakgrundsmaterial och förutsättningar för lokaliseringen.

kärnavfallets slutförvaring

Förslaget innebär att förvaret byggs på cirka 500 meters djup i berget och består av två olika delar med två olika barriärlösningar. Det här projektet har inte kommit lika långt som de övriga.

Det finns en sista kategori radioaktivt avfall som behöver slutförvaras, låg- och medelaktivt avfall som klassas som långlivat. I första hand kommer SKB att titta på områden där det redan finns kärnteknisk verksamhet och i andra hand områden med andra industrier.

Eftersom avfallet som ska deponeras är långlivat har säkerhetsvärderingen omfattat en tidsperiod på en miljon år – samma period som analysen av säkerheten efter förslutning för Kärnbränsleförvaret.

Säkerhetsvärderingen visar att myndigheternas krav kan uppfyllas om rätt förutsättningar kan uppnås. Detta ska så småningom utmynna i ett platsval.

Ansökningar och uppförande

För att kunna genomföra en analys av säkerhet efter förslutning behöver tre huvudkomponenter vara bestämda: en plats, en teknisk barriärlösning utifrån genomförd teknikutveckling samt ett radionuklidinventarium, det vill säga en beskrivning av vilka radionuklider som finns i avfallet.

Det slutförvaras sedan 1980-talet i Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall (SFR). Regeringen fattade den 22 december 2021 beslut om tillåtlighet och tillstånd för att bygga ut SFR. Det behövs mer plats i förvaret för allt driftavfall, och även för rivningsavfallet som bildas när kärnkraftverken monteras ner.

Nationell plan
Strålsäkerhetsmyndighetens nationella plan Ansvarsfull och säker hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall i Sverige innehåller en detaljerad beskrivning av kärnavfallsområdet och i myndighetens ordlista finns förklaringar, se nedan.

.

Hittills har ett förslag på ett förvarskoncept tagits fram, alltså hur förvaret kan utformas och vilka barriärer som kan användas.

Förändringar i lagstiftning, politiska prioriteringar, och internationella överenskommelser kan ha stor inverkan på projektets framtid.

Avslutande kommentarer

Tillståndsprocessen för slutförvaring av använt kärnbränsle är en komplex och flerdimensionell utmaning som kräver noggrann planering, vetenskaplig rigor, och aktivt samhällsengagemang.

Tekniska lösningar måste fortsätta att utvecklas och valideras genom vetenskapliga studier.

Social acceptans

Att bygga social acceptans är kanske den mest utmanande aspekten av slutförvaringsprojekt. kärnteknisk verksamhet, vilket kräver tillstånd enligt särskilda tillståndsprocesser. Avfallet består av metalliskt material till exempel härdkomponenter och styrstavar från kokvattenreaktorer som blir bestrålat inne i reaktortanken.

I Sverige finns i dag drygt 7 000 ton högaktivt använt kärnbränsle från landets kärnkraftverk. Annat långlivat avfall kommer från tidig kärnteknisk forskning så kallat historiskt avfall, eller består av långlivat radioaktivt avfall från övrig industri, sjukvård och forskning.

Slutförvaret för denna typ av avfall kommer att bli den sista pusselbiten i det system för omhändertagande av radioaktivt avfall som SKB byggt upp under det senaste halvseklet.

Använt kärnbränsle innehåller radioaktiva material som förblir farliga i tusentals år, vilket gör hanteringen av dessa material till en fråga av största vikt. Att säkerställa projektets säkerhet, miljövänlighet, och sociala acceptans är avgörande för en hållbar hantering av kärnavfall över lång tid.