Korn ölbryggning

Utseendet är ljust gyllengult. Smaken är fruktig, läskande med maltarom, svag beska och en karaktäristisk jästarom. Smaken på skummet är strävt och beskt.

Ända fram till mitten av 1970-talet hade de överjästa ölsorterna ale, porter och stout fortfarande 80 procent av världens ölmarknad.

Barley wine kan ofta vara obalanserat alkoholstark, men också behagligt fruktigt, smakrikt och i vissa fall till och med relativt torrt. Där kallas öltypen för Bönnsch. Efter kokningen kyls vörten snabbt ner och jäses med jäst, vilket omvandlar sockerarterna till alkohol och koldioxid, och skapar det slutliga ölet. Det skiljer sig från överjäsning genom att man använder en typ av jästkultur som sjunker till botten i stället för att stiga till ytan och att jäsningen sker vid en lägre temperatur.

Om du brygger en IPA, vill du dessutom ha en malt som stöder humlen snarare än att den tar överhand. Oudenaarde några mil väster om Bryssel är det bruna ölets distrikt i Belgien. Stamvörtstyrka 7,5-11,2 procent och rekommenderad serveringstemperatur är 12-15°C.

OLD ALE

Old ale kallas också för Strong ale och kan i regel definieras som en variant av öltypen barley wine, som fått sin smakkaraktär genom lång lagring.

Termen Weizenbier (även Weisse) syftar på att ölet, precis som Berliner Weisse, delvis bryggs på vetemalt och ibland även omältat vete. Stamvörtstyrkan är 12-18,4 procent och rekommenderad serveringstemperatur är 10-14°C.

BITTER ALE

Bitter ale är Englands nationaldryck. Den nya kyltekniken på 1800-talet gjorde att den kunde bryggas året om.

Smaken är bränd och rökt med liten efterbeska. Du kan välja rätt kornsort, påverka dess växtmiljö och på så sätt anpassa smakprofilen efter eget tycke.