Akut strålsjuka symptom
Hem / Hälsa & Välmående / Akut strålsjuka symptom
Det kan också förekomma i arbetsmiljöer där kärnenergi hanteras.
När det uppstår brännskador på huden utan att man har varit exponerad för solen, kemikalier eller någon elektrisk ström, bör strålningssjuka misstänkas.
Läs mer om: Hur man behandlar en ytlig brännskada
Det finns ingen specifik behandling för strålsjuka
Behandlingen är inriktad på att lösa symtom, och måste individualiseras från fall till fall.
Vid misstanke om strålningsskadad personal bistår kärnkraftverkens strålskyddspersonal den sjukvårdspersonal som anländer till skadeplatsen och vid transport till närmaste sjukhus.
Livsmedelsverket (SLV)
Ansvarar för information till allmänheten om livsmedelsfrågor efter en kärnteknisk olycka och stöder länsstyrelsen med råd för regional information till branschorganisationer, livsmedelsproducenter, handel och konsumenter.
Råden omfattar riskvärderingar, gränsvärden, kostråd och mätning av radioaktiva ämnen i livsmedel. Främst personer som arbetar med nuklearmedicin. De blir senare blåsor och sår, som vid värmebrännskador.
Denna första fas tenderar att gå över inom en vecka. Vilka förändringar orsakas av strålning? Det är också känt som akut strålningssjuka.
För att strålsjuka ska uppstå måste de erhållna doserna vara höga och tillhöra gruppen penetrerande strålning.
Gruppen för strategisk samordning (GSS) består av statssekreterarna i samtliga berörda departement, sammankallas av inrikesministerns statssekreterare och är ansvarig för strategisk samordning.
Regionen (tidigare landstinget)
Ansvarar för medicinsk katastrofberedskap och i samverkan med länsstyrelsen informeras vårdinrättningarna i länet.
När vi säger en kort tidsperiod menar vi några minuter vid en kärnvapenexplosion eller några veckor under andra omständigheter.
Forskaren Marie Curie dog 1934 till följd av strålsjuka. Intensivvård kan bli aktuell vid multiorgansvikt och vård på brännskadeavdelning ifall det finns samtidiga och omfattande brännskador.
Benmärgstransplantation kan bli aktuell om det inte finns tecken till kvarvarande hematopoes.
Olika myndigheters/organisationers roll vid kärnkraftsolycka
Arbetsmiljöverket (AV)
Ansvarar för information och råd i frågor som har med arbetsmiljö och arbetarskydd att göra efter en kärnteknisk olycka.
De frivilliga försvarsorganisationerna
Bidrar med resurser vid räddningstjänst efter begäran och avtal.
Tidiga strålningsreaktioner inkluderar: håravfall, klåda, erytem, ömhet, andnöd, kronisk hosta, illamående och kräkningar, diarré, kolik buksmärtor, frekvent urinering och tillfällig anemi.
Strålningsexponering kan också ha andra konsekvenser såsom: grå starr, retinopati, perikardit, nefrit, osteit, underkäksinflammation, hepatit och lumenobstruktion i matstrupen eller tunntarmen
.
Hur ser kronisk strålningssjuka utKronisk strålningssjuka visar sig en tid efter bestrålningen.
Behandling av den hematologiska formen av sjukdomen
Behandling av strålsjukaberor på dess typ. Samtidigt ökar leukopeni risken för infektioner på grund av immunsuppression.
I svåra fall kan det förekomma inre blödningar, förlust av gastrointestinal motilitet och allvarlig immunsuppression.
4.
Dessa symtom kan uppstå alltifrån från några minuter efter exponering till flera dagareller veckor senare.
Strålningsskador på huden visar sig vanligtvis som rodnad och svullnad. Det är resultatet av enstaka bestrålning eller långvarig exponering för upprepad små doser av strålning.
Kronisk strålningssjuka bidrar till utvecklingen av maligna tumörer, infertilitet, hormonella störningar och grå starr.
3.
Prodromalfasen av akut strålningssjuka
De första symtomen på strålningssjuka är vanligtvis som nedan:
Svullnad och ödem, svindel, hjärtklappning, irritabilitet och sömnlöshet kan också förekomma. Slutfasen
Den kritiska fasen av akut strålningssjuka inträffar runt den andra till sjunde veckan efter exponering.
Det är relaterat till strålbehandling. Vad är strålningssjuka?
1. Dessa inkluderar allmän svaghet i kroppen, minskade blodlymfocyter (lymfopeni), anemi, nedsatt immunitet och hemorragisk diates.
Symtom på akut strålsjukaär också: blodig diarré, ödem, vatten- och elektrolytbalans, kramper, medvetslöshet. Nämnden har ett nära samarbete med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheterna och de kärntekniska anläggningarna.
Länsstyrelsen
I län med kärnkraftverk har länsstyrelsen ansvaret för att det upprättas ett beredskapsprogram och länsstyrelsen utser en ledningsstab vid utsläpp eller fara för utsläpp av radioaktiva ämnen.
Länsstyrelsens viktigaste uppgift är att vidta åtgärder för att skydda allmänheten mot farlig strålning.
Syftet är att kunna ge regering, länsstyrelser och andra samverkande aktörer information, råd och underlag så att de kan fatta beslut om skyddsåtgärder och informationsinsatser.
Svenska kraftnät
Har ansvar för elförsörjningen inklusive reservkraftskapaciteten och kan i nödsituationer koppla ifrån delar av elnätet.
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI)
Har ansvaret för att länsstyrelsens räddningsledning och andra expertmyndigheter fortlöpande får väderprognoser.
Hon led av en av dess allvarligaste komplikationer: aplastisk anemi.
Klinisk bild av strålsjuka
Strålsjuka utvecklas i fyra kliniska stadier som har varierande varaktighet och intensitet:
- Prodromalfas
- Latentfas
- Manifest fas
- Återhämtning eller död
Sannolikheten för att utveckla symtom ökar om dosen är högre än 0,7 Gy (Gray). Dödsorsaken, som vi ska gå närmare in på nedan, är förknippad med allvarliga infektioner eller förstörelse av benmärgen.
Vid en kärnteknisk olycka ska regionen lämna lägesrapporter till länsstyrelsen och Socialstyrelsen.